Vi kandiderar

Vi kandiderar 2009
Klicka här för att se hela vallistorna


		Sara Larsson, Umeå och Klimpfjäll, samhällsplanerare. Sara Larsson, Ubmeje jih Klimhpe, siebredahkerååresjäjja. Sara Larsson, Ubmeje ja Klimhpese, servodatplánedeaddji. Läs mer om mig här Maid mun háliidan Ahte mii galgat dádjadit Sápmi lea niehkulaš. Mii galgat dekoloniseret Sápmi, beassat earet Ruoŧa váldegotti stivremis min eatnamiid ja čáziid ja badjel min jurdagiid. Mii galgat bargat iešmearrideapmái nu ahte mii oažžut ruoktot stivrema Sápmái.
Vad jag vill … Att vi ska inse att Sápmi är fantastiskt! Vi ska dekolonisera Sápmi, alltså komma bort från svenska statens styrning av våra land och vatten och över vårt sätt att tänka. Vi ska arbeta för ett självbestäm- mande där vi får tillbaka styrningen över Sápmi. Maam manne sijhtem ... Manne sïjhtem ahte mijjieh guerkebe man övre hijven Sápmi lea! Mijjieh edtjebe Sápmi:m dekolonisere, juktie mijjieh ibie leah Sveerjen staate stuvreme mijjen eatnemidie jih tjaetside jih mijjen åssjalommesvuekiem. Mijjieh edtjebe barkedh Jijtjereeremen åvteste gusnie mijjieh Sápmi:m stuvrebe.
		Odd Willenfeldt, Tärnaby och Brändåsen, lärare. Odd Willenfeldt, Dearna jih Ruvhtjen sijhte, lohketæjja. Odd Willenfeldt, Deardna ja Ruvhten Sijhte, oahpaheaddji.
Vad jag vill … Jobba för sameungdomars skolgång, utbildning och forskning så att vårt samhälle blir intellektuellt starkt för att leda in oss i ett samiskt självbestämmande. Maam manne sïjhtem … Barkedh saemienoeride skuvlemen, learoen jih goerehtallemen åvteste ihke mijjen siebredahke sjädta nännoes jiermien gaavhtan jih maahta mijjen bihkedidh saemien jijtsereeremasse.		Maid mun háliidan Bargat sámenuoraid skuvlemin, oahpahusain ja dutkamin nu ahte min servodat šaddá fámolaš vuoiŋŋašattu harrái ja jođihit min sámi iešmearrideapmái.
		Kristina Nordling, Malmö och Köpmanholmen, kulturarbetare, informatör. Kristina Nordling, Malmö jih Köpmanholmen, kultuvrebarkije, bievnije. Kristina Nordling, Malmö ja Köpmanholmen, kulturbargi, diehtosaddi.
Vad jag vill … Alla samer ska känna sig välkomna och behövda för det samiska samhällets utveckling. Vi har så otroligt mycket kompetenta samer överallt – vi måste ta tillvara på dem som en viktig resurs för att nå självbestämmande. Maam manne sïjhtem … Saemien siebredahke öövtedimmien gaavhtan gaajhk saemieh tjuerieh damtetidh ahte sijjieh leah böörestovveme jih ahte sijjesne lea vihkeles aervie siebredahkese. Mijjine leah jïjnjh saemieh gïejnie lea maahtoe gaajhkene lehkesne– mijjieh tjuerieh utnedh dah gïejnie leah vihkeles vierhtieh juktie mijjieh jaksebe Jjijtesreeremasse.		Maid mun háliidan Visot sápmelaččat galget dovdat sávahahtti ja leat dárbbašlaččat sámi servodaga ovdáneapmái. Mis leat jákhkemeahttun ollu dohkálaš sápmelaččat juohke sajis mii fertet váldit vára sis guđet leat deaŧalaš resursa nu ahte joavdat iešmearrideapmái.
		Jörgen Stenberg, Malå, renskötare. Jörgen Stenberg, Maalege, båatsoe-saemie. Jörgen Stenberg, Maalege, boazosápmelaš.
Vad jag vill … Samiska rättsfrågor är viktigast för vår framtid. Vi måste bli ägare och förvaltare över vårt land så att vi kan utveckla det själva utan att andra hela tiden anser sig ha bättre rätt. Maam manne sijhtem ... Saemien steaeriesvoeten gyhtjelassh leah vihkelommes mijjen båetien aejkide. Mijjieh tjoerebe sjïdtedh reerijinie jih utnijinie mijjen vearelden åvteste juktie mijjieh maehtebe daam öövtiedidh namhtah jeatjah utnieh ahte sijjieh leah daate bööremes staeriesvoete.		Maid mun háliidan Sámi riektegažalmasat leat deaŧaleamosat min boahtteáigái. Mii fertet šaddat oamasteaddjit ja hálddašeaddjit iežamet eatnamiid nu ahte min ieža sáhttit ovddidit almmáskeahttá ahte ieža geažos áigi galget namahit buorit rievtti.
		Hanna Sofie Utsi, Luleå, studerande. Hanna Sofie Utsi, Luleju, studeanta. Hanna Sofie Utsi, Julev, learohke. Läs mer om mig här
Vad jag vill … Se till att alla samer känner tillhörighet till det samiska samhället var i Sápmi man än bor – där vi bor är Sápmi, eftersom Sápmi är större än vi tror! Maam manne sïjhtem ... Gaajhkh saemieh ektievoetem edtjieh damtehtidh saemien siebredahkese saath gusnie hööltestieh- Sápmi lea gusnie mijjieh hööltestibie, dannasinie Sápmi lea stuerebe goh mijjieh vientebe!		Maid mun háliidan Bearráigeahččat ahte visot sápmelaččat dovdet gullevašvuođa sámeservodahkii gos sii fal orrot – gos mii fal orrut doppe lea Sápmi, danin go Sápmi lea stuorit go don jáhkat!
		Helena Kuhmunen, Jokkmokk, barnskötare. Helena Kuhmunen, Johkamohkki, dáiddačeahppi ja mánáiddivššár Helena Kuhmunen, Jåhkåmåhke, tjiehpiedæjja jih maanasijhten barkije. Läs mer om mig här
Vad jag vill … Arbeta för en förlåtelseprocess bland oss samer sinsemellan, så att vi kan gå vidare och arbeta med något konstruktivt för att återta makten i Sápmi tillsammans. Vår natur och kultur är alltför värdefull för att låta andra förstöra den. Maam manne sïjhtem ... Barkedh åånedimmie- -prosessinie mijjen saemide gaskem, juktie mijjieh maehtebe jåerhkedh jih barkedh naan konstruktiiven åvteste jih ektine stuvredh Sápmi. Mijjen eatneme jih kultuvre leah övre vihkeles ahte jeatjah almetjh eah åatdtjoeh daam murhkestidh.		Maid mun háliidan Doaimmahit ándagassii addin proseassan sámiid gaskkas nu ahte mii sáhttit viidábu juoiddáin konstruktiivalaččabuin ja oažžut min eatnamiid ruoktut. Min luondu ja kultuvra lea ila árvvolaš ahte iežát dan diktit billistit.

		Lars Thomas Mangi, Gárasavvon, boazosápmelaš. Lars Thomas Mangi, Karesuando, båatsoe-saemie. Lars Thomas Mangi, Karesuando, renskötare.
Vad jag vill … Arbeta för ungdomars möjligheter att utveckla renskötsel, slöjd och annat företagande. Rättigheterna till vårt land är en viktig förut- sättning för framtiden. Konventionsfrågan är viktig för våra rättigheter på norsk sida. Vi ska själva bestämma hur vårt land ska användas. Maam manne sïjhtem ... Barkedh noere nuepide åvteste båatsoe-barkoem, vætnoem jih jeatjah darjomem öövtiedidh. Mijjen laantestaerievoete lea vihkeles nuepie båetije aejkie. Konvensjovnen gyhtjelasse lea vihkeles mijjen vierhtide gaavhtan nöörjen bielesne. Mijjieh galkebe jïjtjh stuvredh juktie mijjen eatneme galka nuhtjesovvedh.		Maid mun háliidan Bargat nuoraid vejolašvuodain ovddidit boazodoalu, duoji ja ieža doaimmaid. Riekti min eatnamiidda lea dehálaš boahtteáiggi ektui. Konvenšuvdna gažalmas lea dehálaš min njulgosiidda Norgga bealde. Mii galgat ieža mearridit go min eatnamat galget geavahuvvot.
		Inger Hellman, Kraddsele, guvviedäjja, bovtse-bearkoen öövtiedäjja jih kreatöre. Inger Hellman, Kraddsele, govvaváldi, boazobierggu reideheaddji, hutki. Inger Hellman, Kraddsele, renköttsförädlare. Maid mun háliidan Fuomášahttit makkár vahága boazodoallu ja ieža ealáhusat gierdet boraspiriid sivas. Guorahallat go dat boahttevaš čearru sáhttá leahkit ja ráđđet hálddašeami iežamet luonddu resurssaiguin.
Vad jag vill … Uppmärksamma vilken förlust renskötseln och andra näringar gör på grund av rovdjuren. Utreda hur den framtida samebyn kan se ut och råda över förvaltningen av våra naturresurser. Maam manne sijhtem ... Vuesiehtidh magkeres dasseme båtsoe-barkoe jih jeatjah jielemh juvride gaavhtan darjoeh. Goerehtalledh juktie båetien aejkien sijhte maahta årrodh jih aaj stuvredh juktie mijjen eatnamevierhtieh lea reeresovveme.
		David Jonasson, Östersund, Frööstege jih Båargese, gïeletjiehpije. David Jonasson, Luvlieluspe, Frööstege ja Båargese, giellačeahppi. David Jonasson, Östersund, Frostviken och Borgafjäll, språkvetare. Maid mun háliidan Mun háliidan ahte sápmelaččat ožžot vejolašvuođa oahppat sámegiela, dat čábbámus giella mii gávdnu. Mii galgat váldit ruoktut iežamet giela gos fal mii orrut. Mii fertet maid árvvoštallat giela mearkkašumi min kultuvrii ja servodahkii.
Vad jag vill … Jag vill att alla samer ska få möjlighet att lära sig samiska – det finaste språket som finns. Vi ska ta tillbaka vårt samiska språk var vi än bor. Vi måste också själva uppvärdera språkets betydelse för vår kultur och vårt samhälle. Maam manne sïjhtem ... Manne sïjhtem nuepiem gååvnese gaajhkide saemide saemien gielem ööhpehdidh –daate tjaebpemes gïele mij gååvnese. Mijjieh galkebe mijjen gïelem bååstede vaeltedh saath gusnie mijjieh hööltestibie. Mijjieh tjuerebe aaj jijtsh gïelen ulmiem vïerhtiedidh mijjen kultuvrasse jih siebredahkese.
		Marita Granström, Indal och Raukasjö, medicinsk sekreterare/IT-koordinator. Vad jag anser vara viktiga samepolitiska mål: Säkerställa rennäringens och övriga samiska näringar för sápmis befolkning. Motarbeta den interna samiska rasismen. Samisk tillhörighet för alla samer var de än bor.
Varför Mijjen geajnoe? Här finns de flesta yrken. En bredd på både människor och kunskap och en härlig känsla av att vara välkommen oavsett yrke eller bostadsort.
		Lars Jonas Kemi, Idivuoma, renägare.
Vad jag vill ... Jag vill stärka renskötseln ekonomiskt och gentemot det svenska samhället samt stärka språket och den samiska kulturen.		Lars Jonas Kemi, Idivuoma, renägare.
		Lis-Mari Hjortfors, Koskoskulle, etnolog.
Vad jag vill ... Jag vill arbeta för att alla samer ska känna att vi är ett folk och att vi ska tillsammans kämpa för våra rättigheter.		Lis-Mari Hjortfors, Koskoskulle, etnolog.
		Marie Klemetsson, Nynäshamn, teatertekniker. Läs mer om mig här
Vad jag vill ... De frågor som jag intresserar mig för är: självbestämmande, språket, konst och teater. Det är bra vägar att nå många och välkomna alla till en samisk gemenskap.
		Fia Kaddik, Jokkmokk, samisk turismplanerare/ samhällsplanerare. Läs mer om mig här
Vad jag vill ... Jag vill lyfta fram våra samiska ungdomar och ge dem en chans till att utveckla sig inom: renskötsel, språk, duodji, idrott, jojk, konst, utbildning m.m. Ja, allt som innefattar den samiska kulturen. Ett samiskt samhälle utan våld, droger och alkohol. Jag vill också värna om våra äldre samer och utveckla samisk äldreomsorg i samtliga kommuner där vi har samer som bor. Äldre samer ska ha rätt att få tala och göra sig förstådda på sitt eget modersmål där även de samiska mattraditionerna och duodji ska ingå.
		Beatrice Stenman, Malå, Klimpfjäll och Tierp, studerande. Läs mer om mig här
Vad jag vill ... Föra samerna som ett enat folk in i framtidens samiska samhälle där vi utvecklas som individer och folk, utvecklar våra egna näringar på och inom eget land utifrån egna bestämmelser. Men att vi även utvecklar näringar som samer idkar, för att kunna ta tillvara kompetensen och vidga vyerna för vad som är samiskt.
		Edvin Rensberg, Brändåsen, renägare. Vad vill du som politiker? Att vinterbetesrätten säkras och att marknadsföringsinsatser för renkött skapas.

		Marcus Päivö, Järpen Läs mer om mig här
Vad vill du som politiker? Jag vill ha ett öppet, utvecklat samiskt samhälle där alla samer har möjlighet att påverka sin livssituation.		Marcus Päivö, Järpen Läs mer om mig här
		Per Wollberg, Lycksele, översättare-textare. Läs mer om mig här
Varför Min Geaidnu? För att jag vill ha ett Sápmi för alla samer.
		Daana Fjällberg, Offerdal, renägare. Läs mer om mig här
Varför Mijjen Geajnoe? Mijjen Geajnoe är ett parti som står bakom alla samer, ingen glöms bort.
Ingvar Labj, Brändåsen, renägare.
Vad vill du som politiker? Jag vill att alla samebyar ska känna sig trygga med sin vinterbetesrätt och inte hotas av markägares protester.
	Elsa Bonta Larsson, Ingbo Herrgård, sjuksköterska. Vad vill du som politiker? Att alla samer ska beredas möjlighet att vara medlem i sin hemsameby.

	Mai Bohman, Junsele och Burgfjäll, projektkoordinator. Läs mer om mig här
Varför Mijjen Geaijnoe? För att Mijjen Geajnoe lyssnar på sina medlemmar.
	Anders Nejne, Östersund, ekonom. Vad vill du som politiker? Jag vill att det skapas bättre förutsättningar för samebyarnas satsningar på att själva vidareförädla renköttet.

Vi kandiderar 2009