De samiska språken

Mijá Gäjnno har drivit på den offensiva språkpolitiken i många år tills Sametinget också accepterade att målen måste sättas högt om vi ska få en utveckling av de samiska språken.

Redan 2004 lade Min Geaidnu sin första motion om att Sametinget måste börja driva på utvecklingen av de samiska språken, inte bara förvalta resterna av dem. Mijjen Geajnoe lyckades efter mycket konservativt motstånd från vissa andra partier driva igenom en förändring av språkrådet till att bestå av politiker som skulle se till att olika utvecklingsmål uppfylldes.

Min Geaidnus motioner ledde också till att Sametinget började utreda hur en offensiv språkutveckling skulle uppnås och fastställde offensiva språkmål i enlighet med Mijjen Geajnoes förslag.

Nu har även svenska regeringen beslutat om en offensiv minoritetsspråkpolitik med bl.a. utvidgat språkförvaltningsområde till nästan hela Sápmi, etablering av språkcenter på sydsamiskt område och med en rad offensiva åtgärder för att stärka språket. Några kommuner har dock lyckats komma undan förvaltningsområdet för att slippa ta ansvar för samisk kultur och språk.

Mijá Gäjnno kräver nu
  • att språkcenter ska etableras även på nordsamiskt och lulesamiskt område
  • att förvaltningsområdet för samiska omfattar alla kommuner i Sápmi
  • att Sametinget prioriterar arbetet att skapa en samisk lärarutbildning av god kvalitet
  • att Sametinget prioriterar arbetet för att motverka bristen på läromedel inom samisk utbildning
  • att mentorprogram initieras där redan samisktalande överför sitt språk till yngre generationer
  • att kommunernas minoritetpengar används på ett mer effektivt sätt
  • att Sametingets språkkampanj blir synlig och sätts i verket.